fredag 6 januari 2012



Tvåändstickning blir bra om garnet är Z-tvinnat. Därför har jag gjort 4 hekto z-tvinnat merinogarn för att använda till mössor. Ullen fick jag av snälla Marianne som inte ville spinna av den själv. Merino är en liten aning svårt att spinna, jag upplever det som lite halkigt, men om man inte gör det alltför tunt så går det bra.

lördag 6 mars 2010

Fåret Bärras ull har blivit till garn

Fåret Bärra är ett Värmlandsfår och därför har han lite grövre överhår och mjuk under-ull. Jag delade på det en del och spann ett entrådigt garn av överhåre och därefter gjorde jag tvåtrådigt av under-ullen med en del överhår kvar. Resultatet blir ett mjukt fint garn som jag kan förstärka med det entrådiga om jag vill göra hållbara sockor.




tisdag 6 oktober 2009


Ull från Teeswaterfåret har långa vågiga blanka fibrer. Vackert blir det med den lystern men kanske lite för grovt för känslig hud.




Blågrå ull från Corriedalefåret är mjukt och nära merino, men lite grövre i strukturen. Jämna fina fibrer, relativt långa och lätta att spinna.

söndag 23 augusti 2009

Angoraget gånger tre = mohair att spinna



Jag har tagit hand om fällarna från tre angoragetter. De var väldigt dammiga och det är rätt mycket gräsfrön och mossa i dem. Först plockade jag bort det värsta. Därefter tvättade jag dem.





Här har jag tvättat ur smutsen ur ullen. Därefter plockade jag ur mer skräp och drog isär den lite så att det ska gå lättare att karda den. Nu väntar den på kardning. Funderar på att färga en del innan. Det är lite roligare att spinna färgad ull tycker jag.


tisdag 18 augusti 2009

Ulltestning pågår

Jag provar ull från olika raser för att få reda på vilka jag gillar bäst att spinna av. Nu har jag provat fyra sorter.

Bluefaced Leicester:


Det är en trevlig sorts ull som är mjuk men ändå lite glansig. Den är inte så finfibrig som merinoullen och den tål nog bättre att slita på. Det känns som om den skulle kunna passa till mössor även för dem som är lite känsliga i pannan. Tröjor blir det definitivt bra till.

Merino:



Merinoull är jättemjuk och fluffig och passar bra till sådant som kommer mot huden; mössor
och tröjor. Det är inte så slitstarkt om det är löst spunnet. Ska det användas till sockor ska det nog vara flertrådigt och inte alltför löst tvinnat.


Shetland:



Shetlandsullen är småkrusig och ganska mjuk, den här skulle jag definitivt kunna ha som både halsduk och mössa. Det blir ju bra i tröjor och tål bra att slita på.

Wensleydale:



Wensleydale är en för mig ny och lite förvånande upplevelse. Ullen är lång och glansig, blank och känns lite mer "hårig" än de andra sorterna jag provat. Den skulle säkert fungera bra att blanda med någon mer kortfibrig ull som ger lite mer mjukhet. Den går säkert bra att slita på i vandrarkängorna tror jag.

måndag 17 augusti 2009

Värmlandsfår på gång




Så här ser den brunbeige ullen ut som jag snart ska börja spinna av.

Jag håller just på att tvätta mohair som jag fått av en snäll kvinna. Det blir så fint och lockigt. Bild kommer när mohairen har torkat.